hypokondri

Ännu en vecka har försvunnit ur livet. Utan att man märkt det. Fysiskt har man känt av det, men tiden har ändå bara flugit iväg.
Och imorgon är det dags. Min lilla, lilla, lilla flicka ska börja dagis. Hon kommer säkert tycka det är jätteroligt, men jag hoppas att dagispersonalen är vana vid gråtande föräldrar.
Min lilla bus är inte blyg och väldigt social (ännu en sak hon har efter mamman) så det troliga imorgon är att hon knallar iväg från sin mor, leker med barnen, slåss lite hit och dit och sedan gallskriker när hon ska hem. Hon har inte riktigt förstått det här med att man ska sakna sin mamma. Jag är väldigt besviken över det.

Imorgon ska jag även träffa sjukgymnasten, ska diskutera hur jag ska kunna få kondition (om det ens är möjligt) och hur jag ska göra för att undvika att ha så ont i ryggen så fort jag har jobbat, och hur mitt framtida motionerande ska se ut.
Ska även ringa diabetessköterskan och meddela att jag vill komma upp och ta prover eftersom jag börjar bli lite orolig. Mitt socker har legat fel länge nu, och jag har gjort försök att ordna den så att den ska ligga någorlunda ok. Men utan resultat. Får ingen kontroll på det hur jag än gör och hur mycket insulin jag än pressar i mig. Och eftersom jag haft ont i magen nu i flera dagar (trott det var magsåren som spökade) så kollade jag lite på internet. Hypokondriker som man är så trodde jag att jag var döende i bukspottskörtelsinflammation (vilket man för övrigt vanligtvis får vid för stor alkoholkonsumtion eller gallsten) och kollade runt lite på internet. Sedan hittade jag det, jag har http://www.diabit.se/akuta-situationer/ketoacidos. Jag är alltså i stort sett döende, iaf enligt min egen diagnos. Vi får se vad proverna visar.

Om jag fortsätter på min hypokondri-linje så kan jag även framföra till Sus att troligtvis så har maginfluensan/svininfluensan/VRE kommit till jobbet. Var inte speciellt kul idag. Skönt att veta att man är ledig en vecka så kanske de flesta hinner bli friska. Å andra sidan lär personalen bli sjuk också - vilket innebär att jag får gå in och jobba. Pest eller kolera, bara välj.
Jag håller tummarna för ett "överviktsätande virus"...eller åtminstonde en sån där maginfluensa som man tappar minst 10kg på om jag nu tvunget ska bli sjuk.

puss i pannan