onsdag 16 juni 2010

In memoriam

Jag tänker på dagen jag fick veta vad som hänt, ett telefonsamtal som bad mig läsa på texttv. Jag hade middagsgäster som var på väg. Ville inte ha dem där, ville att de skulle åka hem så jag kunde gråta. På kvällen satt jag med telefonen och ville ringa din mamma, men vad säger man? Om jag var ledsen och grät tills det började göra ont, vad gjorde då inte din familj?
3år senare tänker jag fortfarande på dig och din familj, 3år senare kommer det fortfarande tårar när jag tänker på dig "bruchan"...

Idag har jag tagit fram papperslappen du skrev till mig.
Jag har tagit fram bilderna jag har på dig.
Jag har pratat till dig i tanken och skrattat högt åt minnen.
Jag lovade dig att ta en sup till ditt minne, men jag dricker ju inte längre. Ist tänder jag ljus och en cigarett.
Jag har tittat om och om igen på filmerna som finns av dig på youtube.
Jag har lyssnat på musiken som du försökte lära mig att tycka om (tycker fortfarande inte om den!).
När jag ser vad lillasyster skrivit på facebook, då kommer tårarna igen.
Ibland är livet inte rättvist.

Vi önskar alla att du vore här, du är fortfarande saknad och älskad av många. Du finns i våra hjärtan Peter. Nu och för alltid.

http://www.youtube.com/watch?v=TlTMKBcmIdw&feature=related

Inga kommentarer: