måndag 18 januari 2010

Projekt Martina ska påbörjas

Idag har jag gjort ett val. Ett val som förhoppningsvis är positivt. Det känns som att jag äntligen ska börja prioritera mig själv igen.
Var ju hos läkaren den 13:e och tog massa prover och pratade ännu mer. Hon trodde att jag hade en början till depression/lätt depression/början till utbrändhet. Men hon vågade inte uttala sig säkert innan hon fick tillbaka provsvaren hon tog. Får besked i veckan. Har dock redan sagt ifrån att jag inte vill vara sjukskriven och att jag är tveksam till att äta någon annan medicin än sömnpiller. Vi får se vad som händer.

Behöver boka andra läkarbesök med för att jag inte tror att allt står rätt till med kroppen, ett besök hos fotvården är nog behövligt med. Får väl sätta mig i luren imorgon och försöka fjäska till mig en tid. Skulle höra av mig till familjerådgivningen ang en ny tid också. Tycker inte det har gett så mycket, känner mig mest uttittad och ifrågasatt. Är ju inte riktigt förtjust i folk som är utbildade i att hjälpa. Ett "kan-själv-syndrom" som jag ärvt från mamma.

Ska ringa skatteverket imorgon med. Fråga hur det går till om jag och sambon börjar jobba utomlands, om vi skattar till sverige eller hur det fungerar. Förhoppningsvis får vi svar denna veckan på om Mutaz får jobb i Qatar. Skulle det vara så att han inte får jobb i Qatar så blir det troligtvis så att vi börjar söka arbete och bostad någonannanstans i sverige, försöka ta oss bort från byhålan och alla dess energitjuvar :-).
Börjar känna mig rastlös och vill kolla nästa steg i livet.
Tills dess så skriver jag in mig på komvux och hoppas på lite nya kunskaper därifrån.

Idag har varit en slapp dag, arbetade till 13 och kom sedan hem och har bara tagit det lugnt. Skönt med sådana dagar också. Nu på kvällen när jag vaknade till så har jag suttit och skickat massa mail till olika ambassader för att kolla om sambon behöver visum för en weekendresa. Eftersom jag inte lyckats bestämma mig för vart vi ska så får landet med minst krav avgöra. Det land som inte har ett visum-krav åker vi till. Känner inte för att krångla med att söka visum.
Vi funderade på att åka en hel vecka med sista minuten, men vi känner att vi får nog träna en helg först med att vara utan lilla bus. Sedan åker vi iväg antingen med Aminah eller utan i 1-2v så fort sambon fått sitt medborgarskap. Ska lämna in ansökan om det direkt efter weekendresan.

Nu funderar kroppen på om den vill sova, ska ta en lång dusch för att uppmuntra den och för att försöka rätta till alla tankarna. Kanske om jag har tur så blir det första natten på länge där man slipper vakna kallsvettig och med tårar i ögonen :-)
Imorgon ska jag ringa systeryster och skälla för att hon lämnat mig utan stöd så länge. Dock varit en väldans billig telefonräkning denna månaden :-P

puss i pannan

Nusse

PS: Mensur. Tack för att du finns i mitt liv. Tack för att du är den du är. Tack för att du alltid ställer upp. Tack för att du är så underbar. Tack för att du står vid min sida i vått och torrt. Jag älskar dig mer än orden kan beskriva.

Inga kommentarer: