fredag 11 september 2009

Stackars lilla bus

Inte ofta jag uppdaterar två gånger på samma dag. Måste bara berätta hur synd det är om lilla bus. Strax efter mitt första inlägg för dagen så vaknade min lilla bus. Rosig om kinderna och varm var hon, men inget jag reagerade över eftersom min lilla trollunge alltid är genomsvett och brukar vakna med rosor på kinderna. Jag försökte truga i henne lite välling eftersom hon inte druckit välling under hela dagen, men fick bara i henne lite mindre än en halv flaska.

Efter en stund släppte jag ner lilla bus på golvet och gick för att ta hand om lite tvätt, eftersom tumlaren inte var riktigt klar så gick jag tillbaka till vardagsrummet. Då hade lilla bus somnat i soffan. Jag lyfte upp henne och försökte väcka henne eftersom jag vet att hon annars är vaken hela natten. Efter lite tårar och mycket snor vaknade min lilla trollunge.
Sedan tog det inte mer än 3minuter innan hon hade somnat i min famn. Åter igen väckte jag henne och satte ner henne på golvet (då brukar hon tulta iväg till leksakerna), i samma veva kom jag på att jag skulle kolla om min lön som hade felats kommit in. När jag var klar så höll jag på att sätta fötterna i en sovande unge. Lilla bus hade somnat precis nedanför soffan, på mattan.

Då blev jag inte så lite orolig, min lilla bus flicka gick inte att väcka och kändes fortfarande väldigt varm. Ringe sjukvårdsupplysningen (är stammis där, kommer snart få direktlinje) och berättade att hon varit febrig måndag och tisdag, feberfri onsdag och torsdag men att hon nu hade 39.8 i feber igen. Berättade även att hon inte äter, är apatisk och bara vill sova. Fick rådet att åka in till akuten.

När vi kom till akuten så blev vi isolerade eftersom de misstänkte svininfluensan, fick sitta i ett rum vars enda möblering var en stol och massa skräp på golvet. Efter ca 1 timme kom läkaren och kikade öron/hals och lyssnade på hjärta och dyl. En väldans massa hummanden kom det från läkaren. Lilla bus avskydde hans stetoskop och vrålade för full hals och då kom första meningen från den hummande läkaren "hennes lungor är det inget fel på iaf". Det är standardfras från alla som hört min dotter vråla.

När han tittat runt lite så meddelade han att hon har öroninflammation i vänster öra och att hon kommer få kåvepenin. Vad vi skulle göra åt att hon inte äter visste han inte, men dricka var viktigast.
Sedan kom en elak sköterska (iaf enligt min dotter som vrålade av skräck så fort hon såg tanten) som tog sänkan, vikt och feber. 9.8kg visade vågen sköterskan hade med sig, 10.2 visade bebisvågen som jag testat 5 min tidigare. Tempen hade gått ner till 37,9.

Efter att ha hämtat ut kåvepeninet och shoppat för närmare 600 på apoteket (modifast, shaker, ipren, alvedon, näringsdryck) åkte vi till willys och inhandlade fruktsoppa, nyponsoppa, yoggi och isglass till lilla bus.
Lilla bus satt lugnt och fint i vagnen i ca 3 min, sedan sov min stackars lilla älskling!

När vi kom hem så försökte vi med välling, fruktsoppa, nyponsoppa, yoggi och vatten. För att få i henne vätska. Men hon grät förtvivlat och ville inte ha. Tillsist fick vi i henne lite päronjuice och en halv piggelin. Kåvepeninet gick ner utan problem, och hon protesterade inte för alvedon i rumpan heller. Tempen innan hon slocknade låg på 40.2.

Jag har redan hunnit ringa sjukvårdsupplysningen en gång till sedan vi kom hem. För att försäkra mig om att det inte är farligt att febern pendlar så som den gjort under dagen (helt normalt enligt Irene som svarade) samt förhört mig om alla uttorkningssymtom. Jag är en nojig mamma känns det som. Blir nog inte mycket till sömn inatt är jag rädd. Funderar allvarligt på att ta kudde och filt (sambon får behålla dubbeltäcket nu när tempen ligger på 21 inomhus eftersom Irene sa åt oss att hålla det svalt inne) och lägga mig inne i lilla bus rum.

Hade min dotter tyckt om att sova med sina föräldrar hade hon fått göra det inatt när mamman är orolig. Men ungen avskyr att sova med oss. Kanske för att vi luktar äckligt (vilket jag inte tror eftersom vi duschar precis innan vi lägger oss för röklukten båda två) eller kanske för att hon är rädd att kvävas av sin mammas valkar som flyter ut lite här och där, eller för att hon är rädd för pappans håriga armar, ben, bröst...Vägrar sova med oss gör hon iaf.

Stackars Stackars min lilla docka

puss i pannan

nusse

2 kommentarer:

Sus sa...

Men ,lilla gumman...
det är skitjobbigt när de är så små och är sjuka.
Jag tillhör(fortfarande)kategorin hönsmamma.
Tycker inte det är fel,man ska kolla upp allt och förvissa sig om att det inte är ngn fara.
Hoppas tösen kryar på sig fort.
Kom gärna och visa upp den lilla skatten!!!//Kraam

Petra sa...

usch å vad jobbigt att hon är sjuk
hoppas hon mår bra snart