klarar av 200 sittningar av en rumpa i storlek 40

Nu ger jag upp.
Jag ska börja skicka röksignaler ist. Har ägnat ca 4 timmar nu åt att försöka hitta min nya bästa kompis, dvs en ny mobil.
Får nog rådfråga Adde efter en telefon med superkrafter, och sedan be Prinsessan Alisia att godkänna designen på den.
Känns som att de skulle klara av det bättre än mig.

Jag älskade min gamla telefon, en Sony Ericsson W300i.
Den hade inga roliga funktioner, inget bra ljud och kameran var värdelös. Men den var min och innehöll mitt liv sedan 3år tillbaka.

För alla dem som inte har en aning om vad jag pratar om, så har jag mördat min gamla telefon.
Fick ett sms från lill-kusinen en kväll, men eftersom jag var på väg att stoppa mitt lilla yrväder i säng så tänkte jag att jag skulle svara på det när Aminah var i säng och -den naiva pappan- somnat på soffan
(ofta somnar -den naiva pappan- före lilla bus).

För första gången sedan jag och min telefon träffades så slängde jag den öppen, med skärmen ner, i soffan.
Jag rullade först ner persiennerna i köket
(så att pensionärerna inne på ålderdomshemmet ska slippa se mig i min morgonrock, man behöver ju inte ta livet av dem nu när de klarat sig så långt),
sedan fortsatte jag till vardagsrummet och skulle rulla ner där. Vid det laget höll lilla yrvädret och - den naiva pappan- på att slå ihjäl varandra.
Kände att stressen kom krypande. Ska någon få mitt lilla bus att gråta för att hon inte ligger stilla när man sätter på blöjan så ska det fan vara jag. Jag var trots allt den som led näst mest under förlossningen
(mest led nog syrran faktiskt!).

Klumpig som man är, så sätter jag mig lite "lätt"
(läs: jag gjorde en sumo-piruett rakt ner).
Hade jag nu haft bättre syn och en något mindre mage som inte skymde sikten, så hade det fruktansvärda inte inträffat.
Men självklart lyckas jag sätta ner mitt inte så smala knä rakt på mobilen, precis där man inte ska sätta ner knät. Det sa bara knaaak - sedan kom tårarna.
Tycker att det är orättvist att jag som är så mjuk överallt knäcker min mobil på mitten. Sitter jag och petar med fingrarna så åker de in och fastnar, varför kunde inte telefonen gjort detsamma?!

Jag funderade ett tag på att ringa Sony Ericsson och klaga över kvalitén, men har man haft en mobil i 3år och den aldrig har krånglat..då känns det lite väl långsökt att ringa och klaga för att den går av på mitten när det dimper ner två ton kolhydrater på den. Tycker dock att Sony Ericsson ska börja samarbeta med IKEA och ha såndäringa "testare".
Sådan som de använder på madrasser och soffor ni vet. Så kan Sony Ericcson hädanefter stoltsera i sina annonser med
"klarar 200 sittningar av en rumpa i storlek 40, i större storlekar endast 50 ggr...Observera att telefonen EJ är testad för maxbelastning av feta knän, och konsumenten utför detta på eget ansvar..."
Då hade jag ju vetat direkt vilken mobil jag skulle köpa nu.
Hade bara varit att gå till "fetto-avdelningen" på Elgiganten och säga
"öööddöö, langa hit en svart med lite rosa, bra kamera och stora knappar, helst ska ringsignalen "köppäbävisan" eller "får jag bjuda dig en kebab" (för oss som inte äter gris) finnas med på telefonen."
Tänk så underbart!

Tyvärr är det nog så att hade man haft en "fetto-avdelning" på elgiganten, netonnet, siba osv så hade den säkert varit lika bra som när det gäller kläder.
Enligt mig borde man döpa om fetto-avdelningarna från
"för oss lite större/big is beautiful" till "gammal och omedveten". Mamma avdelningarna är mer intressanta att handla på enligt mig. Kan inte förstå varför de som gör kläderna
"för oss lite större" anser att man behöver klä sig som en äldre tant, eller varför de tror att alla som väger för mycket tvunget måste ha en enormt stor bakdel. Fetto-avdelningarna i modeindustrin är mer diskriminerande än vakterna på Stockholms uteställen.
Och det vill inte säga lite det.

Men jag tänker inte gå in på mina klädproblem idag, jag ska nämligen sätta mig och beställa från Halens ikväll.
Detta innebär att jag säkerligen kommer att klaga på för små kläder när jag fått hem paketet och insett att det enda som passar är mina jazzbyxor i stretch.
Brukar vara så iaf. Och värre lär det bli när jag ska beställa skor till mina abnormt stora fötter...

puss i pannan

nusse

ps: Jag är ute efter en mobil som kan försköna bilder på mig, och göra rättvisa åt min dotters leende. Dvs en mobil som har en bra kamera. Den får kosta runt 2400 som max.
Jag är (som texten ovan indikerar) väldigt förtjust i Sony Ericsson, men är villig att testa annat märke med. De telefoner jag funderat på just nu är :

Sony Ericsson W595
Sony Ericsson W890i
Sony Ericsson C702
Sony Ericsson T700
Samsung U800

Har du erfarenhet från någon av dessa telefoner så säg gärna vad du tycker. Vill veta främst om kameran är ok, och om du har haft problem med din telefon.
Tack för hjälpen!!!